Svenska Älghundklubbens avelsrekommendationer

Till avel användes endast mentalt och fysiskt sunda, jaktligt och exteriört fullgoda hundar. Detta innebär att endast jaktligt meriterade hundar används som föräldradjur.

Hanhundsanvändning: Hanhunden användes till 5 tikar. Därefter görs ett avelsstopp för utvärdering av avkomman. Avkomman skall meriteras jaktligt i samma nivå som medeltalet i rasen, d.v.s. över 20 % meriterad avkomma. Strävansmålet för meritering bör dock vara att nå den målsättning som finns angiven i respektive Ras Avels Strategi. Avkomman skall ha en låg defektfrekvens (sjukdomsmässigt, mentalt och exteriört). För aktuell information kontakta ditt avelsråd i lokalklubb/rasklubb.

Ger avkommebedömningen ett godkänt resultat kan hanhunden användas till ytterligare 10 tikar, d.v.s. totalt maximalt 15 kullar efter en hanhund. OBS! Att SÄK anser att Norden har en gemensam avelsbas och ovanstående siffror gäller oavsett vilket land hanhunden har använts i.

Ögonlysning: Hund som skall användas till fler än 5 kullar skall vara ögonlyst inom ett år före parning.

Hunden skall vara fri från PRA, Glaukom, Total katarakt, Bakre polkatarakt och annan förändring som ögonspecialist bedömer som allvarlig och/eller ärftlig.

För ytterligare information se respektive ögonsjukdom.

Inavelskoefficient: 0,0-2,5 i varje enskild parning.

En hanhund användes inte till mer än två kullar undan samma tik.

 

Sedan 1/1-2013 har beräkningar av HD-index införts för rasen.

Minst ett av föräldradjuren i en kombination skall ha höftledsstatus grad A.

Om en parning, mot förmodan, görs där inget av föräldradjuren har A-höfter skall genomsnittliga höftledsindex vid parningstillfället vara över 100.

Använd inte hundar med höftledsstatus C, D, E.

Gör inte om en kombination som har gett avkomma med höftledsdysplasi.